Hur bidrar klimatprojekt till klimatneutralitet?  

av Nina Piel och Jennifer Knöpfle, Klimatkompensation och Grön Energi ClimatePartner 

Ambitiösa klimatåtgärder kan vara utmanande för ett företag. Trots att de redan har identifierat företagets utsläppskällor, beräknat utsläpp av växthusgaser (GHG) och infört strikta reduceringsåtgärder finns det fortfarande utsläpp kvar som varken kan minskas eller undvikas. Just nu utvecklas teknik för att stödja tuffare reduceringsmål längs företagens leveranskedja. Tills denna teknik är färdigutvecklad finns det något som företag kan göra redan idag för att kompensera för sina kvarvarande utsläpp: investera i internationellt erkända klimatprojekt.  

Dessa kompensationsprojekt har en verklig positiv inverkan på klimatomställningen och stöttar initiativ för hållbar utveckling samt främjar välståndet för lokalbefolkningen.   

Så vad är ett klimatprojekt? 

Klimatprojekt är verifierade aktiviteter för bevarande av miljön, energieffektivitet eller förnybar energi, som minskar, undviker eller tar bort utsläpp av växthusgaser från atmosfären och begränsar klimatförändringarna. Enligt artikel 12 i Kyotoprotokollet får regeringar och företag finansiera klimatprojekt för att uppnå sina reduktionsmål och främja hållbar utveckling i utvecklingsländer. Med hjälp av detta ekonomiska stöd utvecklar man projekt i utvecklingsländer som kompenserar för koldioxidutsläpp som skett någon annanstans på jorden. 

Klimatprojekt omfattar flera olika typer av klimatåtgärder, från skydd av ekosystem, skogsplantering eller återbeskogning av degraderad mark, till utbyggnad av förnybara energikällor.  

Dessutom främjar de sociala initiativen i projekten den hållbara utvecklingen på lokalorten. Bättre tillgång till rent dricksvatten och energieffektiva vedspisar förbättrar till exempel vatten- och luftkvaliteten. Infrastrukturutvecklingen skapar arbetstillfällen, möjliggör utbildning och förbättrar levnadsvillkoren för lokala samhällen. 

Vattenkraft i Virunga nationalpark, D.R. Kongo: Genom att generera hållbar energi genom ett vattenkraftverk får cirka 4 miljoner människor tillgång till el. 

Dessa positiva effekter är särskilt viktiga eftersom långsiktiga klimatåtgärder går hand i hand med hållbar utveckling, välstånd och fred för alla. FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) kan ses som vägledande principer vid val av klimatprojekt. 

Ett regelverk av internationella standarder för klimatprojekt  

Internationella standarder är grunden för alla högkvalitativa klimatprojekt – de ger oss ett regelverk för projektdesign, utveckling, koldioxidredovisning och uppföljning. Med standarder blir klimatkompensationssystemet och projekten resilienta, spårbara och trovärdiga. 

På frivilligmarknaden utmärker sig två viktiga standarder: Gold Standard (GS) och Verified Carbon Standard (VCS), var och en med olika teknikfokus. VCS fokuserar på skogsbevaringsprojekt (REDD+) och i mindre utsträckning på skogsplantering och återbeskogningsprojekt samt projekt för förnybar energi. Gold Standard inriktar sig å andra sidan på projekt inom social utveckling, såsom energieffektiva vedspisar, rent dricksvatten, skogsjordbruk, återbeskogning och förnybar energi. Alla internationella standarder utgår ifrån en baslinje för klimatprojektet.

Fyra viktiga kriterier för klimatprojekt 

Utöver standardspecifika kriterier finns det fyra grundläggande krav med utgångspunkt i GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) och ICROA (International Carbon Reduction and Offset Alliance) som måste uppfyllas för att projekten ska betraktas som klimatprojekt och bli certifierade i de officiella registren:   

●     Additionalitet 

●     Uteslutning av dubbelräkning 

●     Beständighet. 

●     Regelbundna oberoende granskningar 

Dessa termer kan låta lite generella, men de ger ett väldigt konkret bidrag till klimatåtgärderna... 

1 Additionalitet som bevis på mervärde för klimatåtgärderna  

Ett klimatprojekts additionalitet är särskilt avgörande. Det måste finnas hinder som gör att projektet inte skulle kunna genomföras i normala fall, annars uppfylls inte additionalitetskravet för de utsläppsminskningar som projektet bidrar till. Ett projekt anses uppfylla additionalitetskravet om det resulterar i lägre koldioxidutsläpp jämfört med ett scenario utan projektet men också att projektet inte skulle ha kunnat genomföras utan den ytterligare finansiering som reduktionscertifikaten innebär. Projektet är således beroende av intäkter från försäljning av dessa reduktionsenheter/certifikat. Projekt som är ekonomiskt genomförbara och/eller som kan genomföras utan klimatkompensationsintäkter uppfyller inte kriterierna för att registreras som klimatprojekt.  

Skogsskydd i Pará, Brasilien: Det lokala projektet skyddar skogen från kommersiell avskogning och stöttar de familjer som bor där. 

För att förtydliga resonemanget kan vi ta följande exempel: befintliga skogar lagrar kol naturligt. Genom att t ex plantera ny skog eller att skydda hotade skogsområden så minskas koldioxidutsläppen. För att visa att ett projekt bidrar till detta måste koldioxidminskningen kunna mätas på ett tydligt sätt.

2 Dubbelräkning måste undvikas 

Reduktionscertifikaten kan bara säljas och krediteras en enda gång, de kan inte användas på både frivilligmarknaden och på den reglerade kompensationsmarknaden samtidigt. Därför är certifikaten märkta med ett unikt serienummer. Varje serienummer representerar ett visst antal ton koldioxidutsläpp som minskats. När reduktionsenheterna har sålts måste certifikatet annulleras. Certifikaten lagras därför i offentliga registerkonton. När en kompensation bokas genom ClimatePartner annulleras detta i registret via verktyg som godkänts av TÜV Austria. Genom att annullera reduktionsenheterna i registret förhindras dubbelräkning eftersom varje certifikat bara kan användas en enda gång och inte kan säljas igen efteråt. 

Dubbelräkning är en potentiell risk om ett projekt genomförs i ett land som har system för  utsläppshandel. Då riskerar reduktionsenheterna att tas i anspråk både av värdlandet och andra köpare på frivilligmarknaden. Det skulle till exempel bli en dubbelräkning om ett tyskt solkraftverk som producerar grön el skulle klassas som ett klimatprojekt, eftersom el från förnybara energikällor redan räknas mot Tysklands nationella utsläppsminskningsmål. Dubbelräkning är en av anledningarna till att det ännu inte finns få certifierade klimatprojekt i Europa, eftersom industriländer har nationella minskningsmål – eller “Nationally Determined Contributions (NDCs)”, som de även kallas. 

En aktuell fråga inom området klimat är vad som händer när utvecklingsländer och tillväxtländer får nationella minskningsmål i enlighet med Parisavtalet. Hur kan då dubbelräkning förhindras? Artikel 6.4 i Parisavtalet om klimatförändringar behandlar internationellt samarbete och slår fast exakta regler för genomförandet av avtalet, i kraft sedan januari 2021. Förhandlingarna om detta i partskonferensen (COP26) har dock ännu inte slutförts. En lösning för att undvika dubbelräkning skulle vara att göra justeringar i den nationella utsläppsbalansen i projektets värdland när reduktionsenheterna säljs. Om till exempel ett klimatprojekt i Brasilien skulle sälja sina reduktionsenheter på frivilligmarknaden skulle Brasilien inte kunna använda dessa utsläppsminskningar för att uppnå sitt eget nationella klimatmål. Beslut om artikel 6.4 är mycket angeläget och världen väntar med spänning på COP26. 

3 Beständighet ger långsiktiga minskningar av koldioxidutsläpp 

Utsläppsminskningarna i ett klimatprojekt måste vara beständiga. Typiska exempel är beskogning och skogsbevaringssprojekt, eftersom de garanterar långsiktig koldioxidinlagring. Träd och jord lagrar kol och bidrar således till utsläppsminskningar. När skogen växer ökar den sin lagringskapacitet. Projektutvecklaren måste därför se till att skogsområdena underhålls och skyddas permanent. Om det lagrade kolet läcker ut igen – till exempel vid en brand – uppfyller projektet inte längre sitt kompensationssyfte.  

Så hur hanteras detta och andra potentiella hot mot projektet och dess utsläppsminskningar? Ett vanligt sätt att motverka sådana risker är genom buffertregler. De olika standarderna för klimatprojekten utvärderar potentiella riskscenarier och fastställer buffertar. En del av de genererade reduktionscertifikaten överförs till ett centralt certifikatkonto, som hanteras av standarden. Dessa certifikat kan sedan användas för att kompensera de uteblivna utsläppsminskningarna vid en risksituation.  

4 Oberoende granskning vid verifiering av klimatprojekt 

Ett annat viktigt kriterium för klimatprojekt är den oberoende granskningen för att verifiera projektet. Under projektutvecklingen och implementeringen finns det olika stadier som kräver validering och verifiering för att uppfylla kraven som ställs av internationellt erkända standarder som t ex Gold Standard eller VCS: 

När ett klimatprojekt utformas av projektutvecklarna skriver de ett så kallat “Project Design Document (PDD)”. I detta dokument finns bl a information om de avsedda aktiviteterna i projektet och de metodologiska tillvägagångssätten, samt en beräkning av de uppskattade utsläppsminskningarna. För att verifiera att alla antaganden under projektdesignfasen är genomförbara och korrekta kontrollerar en oberoende tredjepartsgranskare alla bakomliggande dokument, fakta och siffror i en valideringsrapport. En neutral granskare, till exempel TÜV Nord, utvärderar här genom en systematisk och dokumenterad process sannolikheten för att en projektaktivitet ska nå de planerade resultaten.  

Nästa fas består av en uppföljning av projektet som upprepas regelbundet med 1-5 års mellanrum under hela projektets livstid. Först utvärderar projektutvecklaren hur de olika projektaktiviteterna har utvecklats genom att samla in data från projektet och sammanställer en rapport. En oberoende tredjepartsgranskare verifiera sedan om projektets rapporterade resultat verkligen har uppnåtts och tar fram en verifieringsrapport. Här ingår även besök av projektet. En granskare som undersöker ett projekt för energieffektiva vedspisar kontrollerar till exempel på plats om spisarna används av hushållen och om trasiga delar har bytts ut genom projektet. Projektutvecklarna får genom de regelbundna oberoende granskningarna återkoppling på om de olika projektaktiviteterna verkligen uppnått det planerande resultatet, och externa intressenter får information om vad projektet bidragit till och dess effektivitet. 

Energieffektiva vedspisar i Nyungwe, Rwanda: Energieffektivare vedspisar minskar utsläppen och begränsar skadlig rök hos familjer i sydvästra Rwanda. 

Utöver dessa fyra officiella kriterier bör varje projekt genomgå en noggrann granskning för att säkerställa att klimatprojektet följer de högsta kvalitetsstandarderna. Projektutvecklarens kompetens är viktig för projekts kvalitet.  

Genom klimatprojekt kan klimatneutralitet uppnås 

Klimatprojekt är ett viktigt verktyg för att uppnå klimatneutralitet. Högkvalitativa projekt certifieras enligt internationella standarder som VCS eller Gold Standard för att säkerställa en baslinje för projektet. Gemensamt för alla standarder är att projekten måste uppfylla de fyra kraven additionalitet, beständighet, ingen dubbelräkning och oberoende granskning. 

Företag kan redan idag investera i högkvalitativa klimatprojekt som ett steg i övergången till en koldioxidfri framtid genom förnybara energikällor, hållbara transporter och ny teknik för att lagra/absorbera utsläpp. Men självklart ska åtgärder för att minska och undvika utsläppen prioriteras av företag, tillsammans med investeringar i klimatkompensation. 

Det finns mycket mer att lära sig om klimatprojekt och klimatneutralitet – delta på våra Climate Action Academy- eller Deep Dive-sessioner.

Registrera dig redan idag!