Vad är EU:s mekanism för justering av koldioxidutsläpp vid gränserna (CBAM)?
Mekanismen för justering av koldioxidutsläpp vid gränserna (CBAM) är ett EU-initiativ som syftar till att utjämna koldioxidpriset över EU:s yttre gränser. CBAM är avsett att bekämpa koldioxidläckage, som uppstår när företag flyttar produktionen till länder med lägre koldioxidkostnader, vilket undergräver de globala insatserna för att minska utsläppen.
CBAM främjar renare industriproduktion genom att etablera en standardiserad metod för beräkning av utsläpp i linje med Parisavtalet och EU:s Fit for 55-paket. Detta säkerställer rättvis konkurrens mellan producenter i och utanför EU samtidigt som det ger incitament till koldioxidsnål teknik.
Det uppmuntrar dessutom till renare produktion i länder utanför EU genom att göra koldioxidintensiv export till EU dyrare. För att förbli konkurrenskraftiga kommer utländska tillverkare att motiveras att minska utsläppen, investera i förnybar energi och införa teknik med låga koldioxidutsläpp.
CBAM:s tidslinje
Övergångsfasen (2023-2025) gör det möjligt för importörer att rapportera koldioxidutsläpp utan ekonomiska påföljder, vilket hjälper dem att anpassa sig till CBAM-reglerna. Företag måste registrera sig hos sin nationella CBAM-behöriga myndighet (NCA) och lämna in kvartalsvisa utsläppsrapporter, där den första ska lämnas in den 31 januari 2024.
År 2026 träder CBAM i full kraft, vilket innebär att importörer måste köpa CBAM-certifikat, som prissätts utifrån koldioxidpriset i EU:s utsläppshandelssystem (ETS). CBAM-rapporten måste lämnas in kvartalsvis och bör omfatta den totala mängden importerade varor, de inbäddade direkta och indirekta utsläppen samt det koldioxidpris som betalats i ursprungslandet.
CBAM-ändringar enligt EU:s Omnibus
EU:s Omnibus 2025 introducerar riktade justeringar av CBAM:
- De minimis-undantaget: Importörer som för in mindre än 50 ton per år av varor som omfattas av CBAM kommer att undantas från rapporteringsskyldigheter. Detta tar bort efterlevnadskraven för cirka 90% av importörerna samtidigt som det fortfarande täcker över 99% av de inbäddade utsläppen.
- Förenklad efterlevnad: Omnibus föreslår förenklade rapporteringsprocesser, tydligare regler för beräkning av utsläpp och snabbare tillståndsförfaranden för CBAM-deklaranter.
- Anpassning av lagstiftningen: Uppdateringarna återspeglar också EU:s bredare strävan mot en konsekvent och sammanhängande hållbarhetsreglering genom ramverk som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och EU Taxonomy.
Dessa ändringar syftar till att minska den administrativa bördan samtidigt som CBAM:s miljöomfattning bibehålls. Implementeringen är fortsatt planerad till 2026.
Viktiga CBAM-termer
Att förstå CBAM-terminologin är avgörande för efterlevnaden. Nedan följer några viktiga definitioner:
Direkta utsläpp: Utsläpp som direkt produceras av tillverkningsprocesser.
Inbäddade utsläpp: Inkluderar både direkta och indirekta utsläpp, t.ex. energiförbrukning.
Faktiska utsläpp: Utsläpp som beräknas utifrån primärdata från produktionen.
Vart och ett av dessa mått spelar en viktig roll för att fastställa hur många CBAM-certifikat företag måste köpa och överlämna, vilket direkt påverkar deras kostnadsstruktur och konkurrenskraft på EU-marknaden.
CBAM-varor
CBAM klassificerar importerade varor i två kategorier:
Enkla varor: Produkter utan inbäddade utsläpp från ingående material.
Komplexa varor: Varor som produceras med hjälp av prekursormaterial med tillhörande utsläpp.
Skyldigheterna att rapportera utsläpp varierar beroende på om en produkt faller under kategorin enkla eller komplexa varor.
Strategiska konsekvenser för företag
När CBAM går från sin övergångsfas till full implementering 2026 bör företag:
- Utveckla interna rapporteringssystem för att säkerställa efterlevnad
- Utvärdera utsläppen i leverantörskedjan för att minimera kostnadseffekterna
- Hålla sig informerade om nya regleringar och mekanismer för koldioxidprissättning
- Överväga strategier för koldioxidsnåla leveranskedjor för att minska kostnaderna
Företag som proaktivt förbereder sig för efterlevnad kommer att vara bättre positionerade för att navigera i det nya regleringslandskapet. Att hålla sig uppdaterad om kraven på utsläppsrapportering, klassificeringsregler och strategiska konsekvenser kommer att vara avgörande för att anpassa sig till detta omvälvande EU-initiativ.
ClimatePartner’s gratisakademier och djupdykningar täcker allt som rör klimatåtgärder, inklusive regelefterlevnad. Hitta din nästa session idag!