Hur fungerar REDD+ skogsskyddsprojekt?
Varför är det så viktigt med skogsskydd?
Skogar hör till planetens viktigaste CO2-sänkor. De tar upp cirka en tredjedel av den CO2 som vi människor orsakar varje år. Dessutom har de en enorm artrikedom vilket är livsviktigt även för oss människor. De senaste årtiondena har de globala skogsarealerna minskat kraftigt på grund av mer bebyggelse, utökat jordbruk, illegal skövling och utvinning av råmaterial.
Skövling och permanenta förändringar i markanvändningen, till vilket även lantbruk och djurhållning tillhör, utgör totalt 23 procent av växthusgasutsläpp orsakade av människan, sedan de globala mätningarna började 1961.
Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, bedömer att den globala skogsskövlingen kommer att stiga med 50 procent fram till 2050. Denna ständigt stigande efterfrågan ökar trycket enormt på de kvarvarande skogarna och utgör en fara för det aktuella skogsbeståndet. Därför är det viktigare än någonsin att stötta projekt för skogsplantering, skogsetablering och skogsskydd.
Vad innebär REDD+-projekten?
För att effektivt motverka den pågående avskogningen är det viktigt med klimatskyddsåtgärder som fokuserar på befintliga skogar. En central mekanism i detta är REDD+-konceptet som Förenta nationerna introducerade 2008. REDD står för Reducing Emissions from Deforestation and Degradation, på svenska "minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse". Plustecknet står för betydelsen av skogsskydd, för vikten av en hållbar skogsskötsel och för att utöka den CO2-sänkande skogen i utvecklingsländer.
REDD+ riktar in sig på att undvika sådana CO2-utsläpp som kommer från skogsskövling.
REDD+-konceptet går ut på att engagera den lokala befolkningen i skogsskyddet och kompensera dem för deras arbete med att bevara skogen. Istället för att få sin inkomst från trädfällning ska skogens skydd och bevarande utgöra grunden för nya affärsmodeller och nya inkomstmöjligheter för den lokala befolkningen: Med färre kalhyggen och genom att bevara befintliga skogar kan CO2-certifikat delas ut, även kallat koldioxidkrediter. I och med att de bevarade skogarna får ett marknadsvärde blir de attraktivare än andra lantbruksformer. Inkomsterna från försäljningen av koldioxidkrediter används sedan till skogsskydd, hållbart nyttjande av skogens resurser, men framför allt kommer det lokalbefolkningen till fördel genom exempelvis nya arbetstillfällen och utbildning. Med hjälp av REDD+-mekanismen kan samhällen aktivt delta i klimatskydd och social utveckling på plats.
REDD+-projekt tillåter en hållbar trädavverkning under vissa förutsättningar: Det måste finnas en FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) och det hållbara skogsbruket måste följa den rådande lagstiftningen.
Positiva effekter av REDD+-projekt
REDD+-projekt har många positiva effekter på miljö och människor. Bland annat:
Bevarar skogen som CO2-sänka
Skogar som annars skulle skövlats och skadats behåller sin funktion som viktig CO2-sänka. Ju äldre träden blir, desto mer CO2 kan de ta upp och binda. Därför är en skog värdefullare för klimatet ju äldre den är.
Skogens ekosystem
Förutom sin roll som CO2-sänka är skogarna viktiga även i andra avseenden. Hit räknas vattenreglering, markskydd, näringsämnen och klimatreglering. Det uppskattas att 1,6 miljarder människor är direkt beroende av skogarna.
Bevarande av den biologiska mångfalden
Tropiska skogar rymmer hälften av livet på jorden. Genom att skydda skogarna kan livsvillkoren för många djur- och växtarter upprätthållas. Den biologiska mångfald som skogarna har innebär en rik resurs som kan erbjuda arbetstillfällen och inkomst för miljoner människor framöver, om bara skogen sköts på rätt sätt.
Möjligheter för lokalbefolkningen
REDD+-projekt samarbetar med lokalbefolkningen, som ofta hör till landets urinvånare. Inkomsterna från försäljningen av CO2-certifikat ger REDD+-projekten goda förutsättningar för människorna på plats. Hit hör arbetstillfällen, bättre utbildning, tillgång till rent dricksvatten och förbättrad sjukvård.
Vilka är utmaningarna?
"Skogsskyddsprojekt fungerar bara om skogen skyddas på lång sikt. Vid en skogsbrand frigörs den bundna koldioxiden igen. Denna risk räknas in vid skogsskyddsprojekt genom att CO2-certifikat läggs undan som så kallad ”pooled buffer” som inte får säljas. Denna metod gäller som en slags försäkring. Baserat på en individuell riskanalys måste varje projekt lägga undan en viss mängd CO2-certifikat till denna ”pooled buffer”. Dessa certifikat hanteras separat från de andra och får inte handlas med. Om det exempelvis skulle uppstå en skogsbrand används certifikat från denna försäkring så att det motsvarar den förlorade skogsytan. På så sätt kompenserar man för den koldioxid som har frigjorts. För att undvika liknande risker och för att kunna garantera varaktigheten fastställs buffertzoner runt omkring projektområdet, utifrån de redan utförda riskanalyserna.
Varje skogsskyddsprojekt binder alltså mycket mer koldioxid än det får handla för. Ett projekt kan därför aldrig utnyttja 100 procent av de uppnådda utsläppsminskningarna. Denna försiktiga beräkning är fastställd genom den internationellt antagna Verified Carbon Standard (VCS).
REDD+ klimatskyddsprojekt hos ClimatePartner
Många av de klimatskyddsprojekt vi erbjuder och som baseras på skogsskydd, fungerar enligt REDD+-principerna. Till exempel skogsskyddsprojekten i Madre de Dios och Tambopata i Peru, liksom Portel i Brasilien.
Våra REDD+-projekt uppfyller kriterierna i Verified Carbon Standard (VCS) och Plan Vivo Standard och håller därför högsta kvalitén. Enligt dessa standarder måste certifierade klimatskyddsprojekt uppfylla följande fyra kriterier: Additionalitet, dubbelräkning ska undvikas, varaktighet och regelbundna oberoende kontroller.
Önskar du komma i kontakt med oss? Kontakta oss gärna.