Vad är Parisavtalet?

Parisavtalet är ett banbrytande internationellt avtal om klimatförändringar. Det antogs av 196 länder 2015 och är det första fördrag som fastställer rättsligt bindande mål för alla parter att minska utsläppen av växthusgaser. Det övergripande målet med Parisavtalet är tydligt: att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C jämfört med förindustriella nivåer, helst till bara 1,5°C. För att uppnå detta måste en växthusgasbalans på noll uppnås till mitten av 2000-talet.

Sammanfattning av Parisavtalet

För att uppnå dessa ambitiösa mål kräver Parisavtalet att både industri- och utvecklingsländer ska göra nationellt fastställda bidrag (NDC). I NDC:erna anger enskilda länder hur de ska minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med målen i Parisavtalet. Utöver dessa begränsningsstrategier bör NDC:erna också omfatta anpassningsåtgärder och initiativ för att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling (SDG).

Dessutom skapar Parisavtalet ett ramverk där industriländerna stöder det globala syd ekonomiskt, teknologiskt och med kapacitet. Det globala nord gick med på att förse det globala syd med 100 miljarder US-dollar årligen för klimatsektorn från 2020 till minst 2025. Dessutom fokuserade man på anpassning, eftersom detta har en oproportionerligt stor inverkan på de mest sårbara människornas liv (MAPA), särskilt i det globala syd. 

Hur fungerar Parisavtalet?  

För att kunna följa framstegen skapade Parisavtalet ett ramverk för ökad transparens (ETF). I denna rapporteras och granskas de åtgärder för begränsning och anpassning som vidtagits och det stöd som tillhandahållits eller mottagits. Denna information införlivas i den globala inventeringen (Global Stocktake, GST). Den första GST kommer att löpa från 2021 till 2023 och denna process kommer sedan att upprepas i femårscykler för att mäta gemensamma framsteg mot att uppnå de långsiktiga klimatmålen. I bästa fall kommer detta att leda till en omprövning och justering av de nationella utvecklingsmålen för att uppnå de högsta möjliga målen.   

Det var en lång process innan en överenskommelse nåddes och Parisavtalet undertecknades. NDC:erna definieras därför självständigt av de nationella regeringarna. De är därför inte ett mandat enligt internationell rätt, men rapporterings- och granskningsprocesserna är det.  

Dessutom måste olika utmaningar övervinnas. En ersättare för mekanismen för ren utveckling (CDM) måste skapas och problemet med förlust och skada orsakad av klimatförändringar måste hanteras vid framtida partskonferenser (COP).   

Vad har uppnåtts med Parisavtalet? 

Parisavtalet är så viktigt eftersom det innebär ett genombrott i den globala kampen mot klimatförändringarna. Till skillnad från sin föregångare, Kyotoprotokollet, gör Parisavtalet ingen skillnad mellan industriländer och utvecklingsländer. Istället samlas alla länder för att arbeta mot 1,5°C-målet. USA, världens största ekonomi och en av de största utsläpparna av växthusgaser, drog sig ur Parisavtalet under president Donald Trump med motiveringen att det skulle skada den amerikanska ekonomin. Men på sin första dag som president signalerade Joe Biden sin avsikt att ta itu med klimatförändringarna genom att återinträda i Parisavtalet.  

Det är också viktigt att notera att det internationella samfundet för närvarande misslyckas med att uppfylla många av målen i Parisavtalet. Till exempel är de överenskommelser som nåddes vid COP26 i Glasgow inte tillräckliga för att nå 2°C-målet. Världssamfundet måste ta itu med dessa och andra problem om målen i Parisavtalet ska kunna uppnås.

Om du vill lära dig mer om klimatskydd kan du besöka ClimatePartner Academy!